Lucköppning 3 december; Bröd & Pasta

Lördag inför II Advent.
I min nya jobtelefon, HTC någonting, så står det överst på startsidan vilket väder som förväntas för det aktuella området. Idag redovisades att det skulle bli "trist". Ursäkta, vem har bestämt det?

Vädret i Skåne idag är skurar av regn som kommer in från sidan eftersom vinden är stark. Molnigheten är näst intill ogenomträngligt för solens ljus. Men det finns ljus! Ett sparsmakat sådant vilar över skånes nejder, vattenmolekylerna i den skira dimman intill slättens allér är miljoner prismor som lyfter det ljus som finns. Inga skuggor, inga skarpa kanter, endast en behaglig och mjuk inramning av vår tillvaro. De plöjda fälten gnistrar som av ebenholtz. Trist? Fnys!



Bo Hagström, Multo Bene!

Efter lördagsfrukost körde vi till Lund med sin vackra stadskärna. Adventssljusen i skyltfönstren, i granar och intill gatorna är alla glädjespridare över alla som är ute för ögonfröjd och kanske några inköp.
Sökte oss till Akademibokhandeln. Det är ett fantatiskt bokvaruhus, rum efter rum med fyllda bokhyllor. Det är snudd på att jag skriver med Tranströmmers ord från dikten ur Marcuskyrkan i Venedig: "valv på valv"...

Nere i stora foajen satt Bo Hagström och signerade sin nya bok Viva la pasta. Jag smög upp intill honom och lyssnade då han berättade om skillnader på pasta. Fröjd och lycka; det var som TV - fast i verkligheten! Efter den muntliga framställningen gick det inte att låta bli: den boken ville jag ha! En inre tomte nickade och Bo signerade.

Innan jag fann honom gick jag och tänkte på filmen You´ve got mail. Tom Hanks och Meg Ryan där Tom är den till ytan okänslige köpmannen som öppnar ytterligare ett mastodont bokvaruhus i flera våningar. Meg Ryan har övertagit sin mors lilla boklåda, med kunskap om författare och bokhistoria kämpar hon förgäves mot det stora varuhuset. Nå, jag hoppas att det finns mycken kompetens hos personalen på Akademibokhandeln i lund, Bo Hagström besitter den defintivt.

Pennavdelningen är trivsam och där finns en kvinna som arbetat länge och har perspektiv på utvecklingen inom denna sektor.
-  Jag behöver Parkerpatroner, sa jag.
- Tyvärr, det är fem år sedan vi slutade med parkerpennor och alla patroner är slut.
- ?
- Det går ibland med en ballografpatron...
- I min Parker 75 Sterling Silver!? Skulle inte tro det.
Vemodet i hennes ögon berättade att hon höll med mig... Hon besitter all kunskap och kan historiken i pennornas värld och det är inte hennes fel att Parker inte längre ryms i denna boklådas sortiment,

S:t Jakobs Stenugnsbageri på Klostergatan är trivsam! Trångt trångt, men brödet spelar ju i en helt annan division är de plastförpackade färdigskivade limporna på supermarket. När vi kliver ut därifrån är mitt redan goda adventshumör ännu större. En expedit i en affär utbrast spontant:

- Du har ett stor leende på läpparna och verkar inte ha någon julstress!

Precis så!