Men jag för min del...

"Du har bara ett liv!
"Man lever bara en gång"

Så är det förstås, och vi stöter på dessa och liknande uttryck titt som tätt. Men vilken attityd ska man möta dem med; vilket förhållningssätt blir konsekvensen i våra liv?

Å ena sidan

- Infinner sig en känsla som resulterar i att man unnar sig livets goda per omgående. Eftersom det kan vara slut i morgon så blir det plötsligt angeläget att nynna "ja jag vill leva la dolce vita". En balansakt mellan livets gåvor och den eviga döden.  Det går att uttrycka detta levnadssätt in absurdum eller kanske bara med en lätt sarkasm,  men ändå så att det känns som ett förfelat liv. Men så behöver det ju inte vara. Vi kan jämföra med det danska uttrycket "att hygge sej". Att undvika det kontroversiella, lägga fokus på både kroppen och själens njutning. Uttrycket "epikurism"; att vara epikuré kan ytligt sett vara en överskrift på detta sätt att leva. Jag benämner det "ytligt" för det finns så många variationer och tolkningar inom epikurismen men den allra vanligaste handlar ju om njutningen som gyllene tråd i livet. Hur lätt det är snubbla bland dessa begrepp är livsmedelshandelns kampanj på åttiotalet ett exempel på. "Ät drick och var glad" mötte konsumenterna överallt. Som lockelse till att köpa mera mat och dryck passade det perfekt. Nu utgör den devisen bara hälften av det bibliska uttrycket "Ät drick och var glad, ty i morgon ska vi dö", fast i sin helhet försvann  den goda känslan. Så att vi löper risk att dö i morgon tog man bort. Den nytestamentliga liknelsen handlar faktiskt om det motsatta; att inte förytliga livet trots att det är kort utan fastmer sätta in levnaden i ett större sammanhang där jordedagarna kan få konsekvenser någon annanstans.

Lite kortare uttryck om detta levnadssätt: Varför ska jag inte unna mig det goda när livet är så kort?

Å andra sidan

Tyvärr inte jag...

- Eftersom livet är kort; eftersom jag bara har ett liv: ja då måste jag göra det allra bästa av det. Därför blir det viktigt att göra så mycket som möjligt rätt. Träna väl och äta rätt. Försaka livets njutningar och optimera livsidealet. Det senare blir naturligtvis olika beroende på vem jag är, vilken tid och miljö jag lever i och vilka ikoner jag vill efterlikna.  Uttrycka sig klart och redigt och göra mitt yttersta för att vara alla till lags. Så gott det går och som står i min makt. Det innebär inte någon "tyck synd om mig-känsla", det är ett självvalt leverene och jag försakar njutningar för att vinna efterlängtad kropp och den segerns sötma och tillfredsställelsen kan vara megastor! Rätt storlek på kläderna prioriteras högre än smaken av pilsner och god sprit.

Jag hade vid ett tillfälle i livet en klassföreståndare som gärna uttryckte sig: "å ena sidan, å andra sidan men jag för min del..." Dvs tes, antites och syntes i god ordning.

Visst finns det medmänniskor som lever det konsekventa livet, i ena eller andra diket...

Visst är de flesta av oss av följande karaktär:
Ena dagen lever vi ut, tar in, andas i bejakelsen och fröjdar oss.
Andra dagen gör vi försakelsen, tränar fram svetten, bränner fett och gläder oss åt den lyckade karaktären.

Jag erkännr i alla fall att jag vandrar denna breda väg; en mittemellanmänniska. Den bästa tolkningen av det är att man tar de bästa bitarna av de båda. Dålig tolkning är att man misslyckas med båda...

Adventstiden kallades förr julfastan och bestod av sex veckor före jul. Precis som fastetiden före påsk. Har visst blivit en liten förskjutning i adventsbegreppet. Men; ähh, vi höjer glöggmuggen för vätskebalansen, tänder ljuset för inre begrundan - på vägen fram till Jul!

Advent; insidans fröjder!

Det blir en kort novembermånad denna höst. Eller rättare sagt; den kan upplevas kort, den är naturligtvis lika lång som alltid. Men Alla Helgon-helgen var sen och I Advent är tidig, endast två helger däremellan och plötsligt ska arbetsplatser och hem pyntas med lite extra ljus. Välkommet!
Vi avbröt städningen idag och smög ner till Vellingeblomman. Det blir bättre och bättre för varje år och det infinner sig en känsla av behaglig advent och jul under den sk tomtepromenaden där inne. Ett par tomtar, granris, papper och några idéer tar vi med hem.

I ett av köksskåpen lämnade jag förra julen kvar ett par av Anchor bryggeriets julöl. Det är verkligen kanon att låta dem vila sig ett år! En fröjd för öga och gom att hälla upp en sådan till ett danskt rågbröd med whiskycheddarost!
Under den gastronomiska njutningen låter vi en CD med älskade julpsalmer flöda ordentligt ur högtalarna. För några år sedan upplevde jag att mina Olle Mirsch-högtalare från 1981 hade fått alltför stark konkurrens av senare teknik och införskaffade ett par Dalihögtalare på HiFi-klubben. Tack Jonas! De klarar Metallica och ACDC och de plockar fram varje nyans ur julpsalmerna. Precis då skumkronan var möjlig att läppja alen igenom så bjöd The Real Group på Bereden väg för Herran! Där satt jag; njöt rikligen av gudomlig öl och själen vibrerade av andlig skönsång! Tillvaron är rik, paletten är större än regnbågen. Det knepiga är att vara öppen när vinden går fram.

Tiden som nu knackar på dörren är rik. Samtidigt är den enkel. Dess enkla berättelse är ju om en hemlös unge, avlad under mysko omständigheter och på flykt från alla rädda makthavare. Ja, OK, det är inte förrän om fem veckor julevangeliet går på klimax men vi svenskar är duktiga på att suga russin ur kakan under lång tid. Men jul kan ytligt sett vara enkel; barn, tårar, kyla och en hjärtnypande Karl Bertil Jonsson som leker Robin Hood på självaste julafton. Den andra polen; påsk, är ju besvärlig. Tortyr, död, grav och desperation. Uh ja. Men nu tar vi allt det ljusa medan det är tecknat och skrivet med bejakelsens bläck.

Trevlig I Advent alla läsandes vänner!

Träning för elit, allsvensk och egen allmogenivå!



Istvan; Svedala Rehab och
tillgiven Brynäs fantast!

Så här glad var Istvan i måndags den 21 november. Dvs före Brynäs match mot AIK... Brynäs förlorade! Men sådan är sporten. Inte kan jag sätta mig på höga hästar heller; Malmö Redhawks ligger dels i allsvenskan och inte i elitserien, därtill på en placering som är för långt ner för ambition, mål och spelarnas lön denna säsong.

"Att träna tungt är stort -
  att träna rätt är större!"

Gammalt Istvanordspråk.

Cicero, den romerske politikern brukade avsluta flera av sina tal:
"För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras."

En lätt travestering på hans uttryck skulle i min hockeyvärld vara:
För övrigt anser jag att Malmö Redhawks borde upp till elitserien och Linköping HC ner till allsvenskan!

Skyddsängel

eller; The Guardian

Häromkvällen var det en kväll med absolut 0; noll på tv-tablån och vi kände för en liten bioafton. Koll i filmoteket, alltså hyllan med dvd-filmer. Vi är lite gammaldags, lyfter inte ner dem från den globala spännande, och kanske för somliga skräckinjagande internet. Absolut inte teknikfientliga men gillar dessa trevliga plastomslag med sin skimrande skivor. Nå, vi fann rullen Guardian med Kevin Costner och Ashton Kutcher. "Den var länge sen". In med micropopkorn och höj volymen i biografen!

Filmen kom 2006 och är en spännande och god underhållning en vardagkväll. Det finns oftast något gott i varje film, det gäller bara att vara lyhörd och hitta det. The Guardian har de vanliga ingredienserna av action, personliga utmaningar, inre demoner, kärleksbekymmer och ett antal klichér. Kevin spelar Ben Randall, en väldekorerad cost guard som efter en kraftfull upplevelse på havets vågor blir instruktör för blivande ytbärgare. Han återvänder till den skola där han själv gått och där han hos somliga är en levande legend. I baren härskar fortfarande Maggie; en kraftfull och rejäl blond donna med livsbegäret sugande i sin ögon. En kväll sitter Ben vid baren och där kommer Maggie med denna film bästa replik. Kanske måste man se filmen och klippet för känslan men här sitter i alla fall citatet:

Hell, I've always been old Ben. Ya' know what though, I don't mind. I mean if my muscles ache, it's because I've used 'em. It's hard for me to walk up them steps now, its 'cuz I walked up 'em every night to lay next to a man who loved me. I got a few wrinkles here and there, but I've layed under thousands of skies with sunny days. I look and feel this way, well cuz I drank and I smoked. I lived and I loved, danced, sang, sweat and screwed my way through a pretty damn good life if you ask me. Getting old ain't bad Ben. Getting old, that's earned.

Maggie; full av värk och liv!

Waooh!
Det finns många liknande klipp och citat. Sådana som ger distansen till ett alldeles för inrutat liv. Själv känner jag mig lätt tråkig inför Maggies djupa och livsbejakande ord. Ofta är det svårt att släppa handbromsen när livet vill gasa och man står lite snopen när tåget gått.

För helvete medmänniskor; låt oss leva både djupt och ytligt, våga ta ut svängarna och hisna av livets fartvind. Det är bara en gång vi har chansen. Skulle det finnas fler möjligheter blir det en bonus, eller hur!?

Ost för livsnjutare!

En ledig helg utan några "måsten"; fantastiq! Ja OK, vi måste ta in trädgårdsmöblerna, rista av sista löven av plommonträdet och kapa höstmillimetrarna på den brungröna yta som stundtals kallas gräsmatta. Men det får bli morgondagens jobb. Idag är det lördagskänslan som råder. Frukost i sängen till Ring så spelar vi, köpa ett par spelbongar i spelbutiken och drälla en stund i en hyfsad livsmedelsaffär. Idag blev det COOP på Jägersro, vi var ändå i stan.
En käck tös i charkdisken kapar raskt lite Brännebodaskinka samt följer våra lystna blickar till ostavdelningen.

- Tja, kanske lite S:t Agur. Är den god?
Hon var ärlig och sa;
- Inte för min gom, jag är inte så mogen än, säger hon med breda leendet.
- Jamen, kommer jag att tycka om den?
- Hur stor bit vill ni ha?

Jag tyckte ju min fråga var så uppenbar, provsmakning gör guldkant på inköpsrundan. Men flickan var trevlig och rak så hon fick måtta till en bit.
- Något mera?
- Har ni primadonna?
Det är sällan de har den, men jag kan aldrig låta bli att fråga. Droppen urholkar stenen...
Då kommer hennes kollega, kunde vara en storasyster och hör min fråga.
- Mitt fel, jag har inte beställt den.

Petra; Jägersro COOP, tillika mor...

Eftersom hon verkar ha stora ostansvaret passar jag på att fråga om de kommer att ha Steffos spritostar i advent och till jul. Så breddas och djupnar samtalet om sådant som kan vända sorg till nytt liv, spränga asfalt för livet självt, bringa skönhet till ett förfulat liv och ge änglar anledning till att ta bondpermis - nämligen ost som Steffo Törnquist förädlat med andra rikedomar, främst whisky!

Petra i ostdisken hämtar stora notesblocket och där skrivs högtidligt in att prio ono är den med Ardbegwhisky i! Hon lovar försöka bredda sortimentet till fulländning med dessa!




- Men, utbrister hon, har ni inte smakat den här prästosten med Mackmyrawhisky?
-Tycker jag om den?
Lovordade henne då hon skär smakbitar åt oss. Under tiden vi låter gommen ljumma denna ost får vi höra att den andra tösen inte är hennes lillasyster utan hennes dotter! De har en skön & familjär stämning i charken denna lördag!
Prästosten med Mackmyra gav förhoppningar! Ligger just nu i köket och smyger till rumstemperatur.

Är ni kanske som jag; gillar ost, whisky och Steffo Törnquist? Missa inte hans hemsida:
http://steffo.se/

Det finns många härliga femtiosexor; han är en av de främsta!

Hockey - Harley - Hårdrock - Hångel! 4H!

Malmö Redhawks; Det kan vara OK att förlora mot årets upplaga av Västerås... Men inte på det sätt som matchen spelades av igår! Lojt, gääspigt och serverande målgivande passningar. Somliga av er har månadslön som motsvarar två årslöner för era fans. Underkänt! Fy fan pågar!
Ni är fortfarande laget för mig - men nu smakar det illa...

Låt oss byta blick:

Spolade en egen isbana utanför garaget idag! Nja, så kallt att det frös var det inte men vinden inbjöd inte till några nakenövningar; Brr!

När jag lämnade gymet idag på morgonen funderade jag uppriktigt på om jag skulle krypa i lite varmfodrat och köra en repa med hojen. Bytte nämligen några uppfriskande bikermeningar med en bikerbrud i gymets foajé och jag var sugen på mullret av harleyn! Men en tråkig besinning kröp in genom förnuftets springa (den öppningen till mitt inre har jag inte en aning om var den sitter..) och jag insåg att det inte skulle bli så rock´n´roll i dagens väderlek!

Men ut med hojarna, spola av dammet för att så backa in och placera dem längs väggen med batteriladdaren på kändes för årstiden som en nödvändig god och gudivälbehaglig gärning. Iron Maiden gav skön feeling ur bergsprängaren under tiden. Klart att det är kolorysansvärt mycket skojigare en vårvinterdag om några månader att ta premiärturen på en ny körsäsong men nu råkar vi ju bo på denna breddgrad. Så i min värld är det inte någon poäng med att förfrysa sig med att köra hoj med endast ett par plusgrader. Bättre att krypa in i värmen, läsa hojtidningar och drömma bakåt och framåt till körvänligare temperaturer.

Ser lite kärvänligt ut, eller hur?
Som en liten sinnlig invit;
Ska vi krypa in, stoppa in sladden och
hångla lite under tiden kylan håller i sig?

Upp ur askan!

Yes!

Malmö Redhawks - Leksand

            3         -      1

Efter förlusten mot Sundsvall hemma i arenan i söndags tyckte vi alla det var bra surt! Men sport/idrott är nyckfullt och oberäkneligt! Tjusigt och utomordentligt bra att Redhawks kunde lyfta sig och bryta sin förlustsvit just mot Leksand, som hade några bra matcher i ryggen med stort självförtroende som konsekvens. Härligt! Hjältarna är tillbaka! Tänk om det skulle hålla mot starka Västerås om ett par dagar oxå....

Jag avslutade i söndags att jag inte kunde vara med på Leksandsmatchen pga sammanträde i Malmoe Chapter. Avslutade med en stilla bön: "Må Gud välsigna både Malmö Redhawks och Malmoe Chapter". Och det gjorde, och gör, hon!

Styrelsemöte i Malmoe Chapter andades framtidstro när riktlinjer markerades inför nästa körsäsong.

Vinter? Bara en fjärt i avvaktan på torra vägar och sköna plusgrader igen!

Malmö Redhawks - och andra hjältar...

I entrén på Malmö Arena står statyn av Atlas. Egentligen en föregångare till de grekiska gudarna. Hans stora uppgift är att bära upp himlavalvet och den vanligaste statyn, eller avbildningen, av honom är att han bär hela världen på sina axlar. Vi som i vårt hjärta har gladiatorerna i Malmö Redhawks som hjältar vill ju så gärna att de ska bära sin uppgift ungefär som Atlas, stark och outtröttlig.

Inledningen på säsongen 2011 - 2012 var så stark, förtroendeingivande och fylld av potens och glöd! Borta var devisen: "Inga pengar - Bara hjärta!", ty här fanns nu pengar. Förvisso affärsmagnaten Stenbecks men vi struntar varifrån de kommer, bara vi får ett starkt lag som återigen kan föra detta Malmö Redhawks till elitserien. Visst hade det varit fantastiskt om Babyhawks, det unga och friska lag som dansade över rinken då den ekonomiska situationen var kaos - men spelet bländande; om de kunnat köra vidare och låta ungdomlig styrka och respektlöshet bli ledstjärna och adelsmärke för äkta idrott! Men ekvationen går ju sällan ihop och drömmarna går i kras. Talangscouterna snor de unga och man inser att laget behöver främlinsgslegionärer på samma vis som alla andra idrottslag.

Och, som sagt; det såg så bra ut inledningsvis denna höst. Men nu, ett stycke in i spelschemat så är våra, tidigare kraftfulla spelare, så tyngda av sitt jobb att de inte orkar åka skridskor. Idag; efter stryk av jumbolaget Sundsvall, och dessförinnan Tingsryd, Rögle och och... Grabbarna har inte kul på isen! Det behöver de förvisso inte ha rent krasst; de har betalt för att roa oss. Fast det skulle de göra lättare om de hade lite kul oxå! Känns lite som Kejsarens nya kläder; "de är ju nakna". Mmm, så känns det just nu. Stympade och könslösa.

Denna bild är tagen idag då våra kämpar skrinnar in på isen. Men de syns inte! Fastnar inte på bild! Skulle kunna betyda att de håller så hög fart att de är isens fantomer: Darra Motståndare! Respekt för här sprutar vår stora Redhawks ur sig sina taggade spelare. Dessvärre var sanningen, idag igen, att dessa spelare bara var dimman ur den kalla isen. På årsdagen av Gustav II Adolfs nederlag i Lützen känner vi mera nederlagets vibrationer än Redhawks stormakt, tyvärr.

På kaffemuggen jag köpte härförleden står det Malmö Redhawks - Skånes Stolthet. Pys....

Jag våndas över det uteblivna spelet, gråter över det saknade försvaret och den uddlösa attacken. Men jag fortsätter hoppas. Vill glädjas över detta lag och känna stolthet. Jag väntar på att ert uppvaknande! Den största glädjen skulle ju vara att Malmö dundrar upp i elitserien, och Linköping kör ner i allsvenskan.... Men det scenariot ser verkligen inte ut att bli någon verklighet. Varken det ena eller det andra.

På tisdag kommer kulgrus till Malmö; ja Leksand alltså! De verkar just nu ha självförtroende och styrka. Kan bli förnedring för oss i Malmö Arena. Eller också; Linus, Jesper, Morten och resten av pågarna spänner ut sina rödhöksvingar och har roligt och vänder denna sorgliga flyttfågelsattityd. Fast den kvällen ska jag gå på styrelsemöte i Malmoe Chapter och kommer inte att se när de dessa hockeylag drabbar samman. Efter den senaste tiden är jag (nästan) lika glad att jag slipper!

Gud välsigne både Malmö Redhawks och Malmoe Chapter!