Lucköppning 13 december

Förtecken

Livet och tillvaron är fylld av symboler och förtecken och dessa bildar atmosfär och färgar innehållet på det vi senare möter.

Ex.vis:
Vi "läser" och tolkar andra människor beroende på hur de är klädda. Upplever avstånd och närhet beroende på vem jag själv är och vem jag kanske vill vara och vilken gemenskap jag för tillfället vill känna tillhörighet till. Människan söker bekräftelse med yttre attribut beroende på karaktärsegenskaper; djupa eller ytliga, tillfälliga eller grundläggande. Vi signalerar; själen öppnar och stänger sig och vi varierar oss och spelar både medvetet och omedvetet skilda roller inför individer och grupper.

I musiken sätter olika förtecken sin prägel på framförandet av de små svarta. Ett musikaliskt preludium inger förhoppningar... Ett mäktigt postludium gör att vi bär med oss ett filter när vi går att besöka livet igen efter att ha varit insvept och medryckt av musik. Pre- och postludium blir kanske för pompöst? Precis! Valet av ord sätter karaktären. Pre- och postludium förflyttar oss till katedraler; förtecknet för många blir..."högtravande... religiöst... Kort sagt: de orden stänger somliga medan andra öppnas och stäms till lyhördhet och ivrigt söker medryckande upplevelser i pelarfyllda salar. Men det kan lika väl var en rockkonsert med mycket kropp och puls, hetta och vilja.

Förrätt...
Förspel...

Det går naturligtvis att strunta i tecknen; köra på som man brukar!
Elfte budet, XI  "Så här har vi alltid gjort"!
Tolfte budet, XII  "Så har vi aldrig gjort"!

Det vill säga; inga avsteg från det gängse; ingen för-tanke och sällan någon efter-tanke. I ärlighetens namn är det oftast så vi gör.
Det kan vara förrädiskt att blotta sig; öppna dörrar in till rum och kammare i vår mänsklighet som vi inte vill andas i. Den finns en rädsla att bli förändrad, visa svaghet och låta osäkerheten spräcka glasyren.

Men vi blir aldrig riktigt ett med något vi möter; inte fullkomligt, inte fullödigt.
Mitt i en grupp av stark gemenskap;
Mitt i en konsert där jag kanske rycks med och förs på vågor av musik;
Mitt i älskog;
mitt i alla brinnande lågor av enhet så finns jag själv, förvånad och förundrad över vad jag gör, vem jag är och vart jag är på väg.
Alltid har jag att välja.
"Väljer inte jag - har jag ändå valt - att andra tar mitt val ifrån mig!
                                                                     Börge Ring

Måhända skulle mitt liv kännas enklare om jag inte ständigt roterade för att se det från flera horisonter och se-punkter. Leva rakare och mera konsekvent.
Men min övertygelse är samtigt att det är mera spännande att vara lyhörd för förtecknen. Att livet blir rikare i centrum av inkonsekvensen. Mindre tråkigt helt enkelt. Fast å andra sidan är jag ju inte säker...