 |
| Kylskåpsmagnet. Citat Oscar Wilde Köpt på Arken i Lund. |
Dr Livingstone
Kanske passar det på mig denna vår och försommar.
Bloggen har legat öde och tom...
Det saknas egentligen inte inspiration...
Livet är fullt av stimuli...
Vrede över sådant som misshagar mig...
Glädje över skönhet, eller då jag upptäcker skärvor som speglar godhet...
Är det tiden jag saknat?
Delvis...
Mycket handlar nog om att jag inte har syftet klart för mig om denna blogg!
En skär (varför den nu ska vara skär, det är i vart fall lika tydligt med ljusblå) dröm är ju innerst att få sitta och plocka ihop alfabetet till meningar på heltid...
Mission impossible...
Ska jag ha bloggen som en öppen dagbok?
tar mina ord som ett stimuli för sitt liv...
Men; jag erkänner, en stor del av min personlighet handlar om enkel bekräftelse av att jag är till...
Det gamla vanliga: sedd och bekräftad!
Eftersom det varit/är väldigt sällan som jag får någon skriven reaktion så kanske mycket av tomheten här de senaste veckorna ligger i den bristen...
OK, jag ser att min blogg har över femtontusen visningar. Då är det ju förstås en klick varje gång jag själv är inne...
men det är ju många ändå.
Kanhända satt det lite i bakhuvudet:
"Ska se om någon reagerar om jag lägger ner pennan".
Nå, idag fick jag en hälsning av denna sort på stan, dvs Malmö!
En kvinna, tog mig i armen och utbrast:
"Varför har du slutat skriva på bloggen, jag tycker om att läsa det du skriver".
Osäker på var jag senast har sett henne men det kan ha varit någon bönpall...
Nå, det kommer väl ifatt så småningom..
Men det var en sån bekräftelse som i alla fall jag är beroende av...
- och det är ju en grundtes jag har och driver;
att i det hänseendet är vi inte så olika vi människor!
Pingsten kom och gick.
Helt obemärkt för de flesta...
sedan Annandag Pingst försvann är det en helg vilken som helst...
Men den var bra!
Eurovision i Malmö och hela stan full av färger förutom
häggen, syrénerna, kastanjerna, ginsten, kaprifolen, brudspireran...
ja Malmö log och Petra Mede tog Europa med svenskheten som bäst, bra gjort!
Åsså var det ju Hockey-VM i Stockholm och vi vann!
"Vi", dvs bröderna Sedin och deras polare men inte kunde jag sitta ner under sista perioden. Jag gjorde helt klart min insats!
Pingstaftonens hojkörning från Simrishamn till Malmö var fantastisk! Den svenska försommaren som allra bäst! Den färden ska läggas in i minnet!
Så...
kontenta av detta?
Får jag en och annan kommentar så kanske jag inte låter bloggen självdö...
Välkomna med kommentarer...
Medmänniskor...
"Hälsan tiger still" brukar en klok man säga till mig. Kanske det är så även i det här. Man läser, njuter och begrundar och så länge det man läser är av godo tiger man still. Det är när man blir upprörd och irriterad som man brukar, tyvärr kanske, uttrycka sina känslor. Det så kallade näthatet är en produkt av detta beteende, tror jag.
SvaraRaderaGläd dig över dina 15000 visningar och över att du är förskonad från det annars hårda klimatet som råder på nätet idag.
Hej! Kul att se att du skriver här igen! Har följt din blogg ett tag och det är kul att läsa om hur ni har det du och hustrun. Hoppas på fler bra inlägg om dina tankar och funderingar, och inte att förglömma MC turerna. Saknar det så här på våren när vi inte längre har möjlighet att egna MC! :( kram från oss i ostkustens pärla!
SvaraRaderaFortsätt att trä dina ordpärlor på strå som till slut blir till hela halsband och berättelser. Just att längta efter att någon annan längtar efter ens existens tror jag är vanligt idag. Vi uppmärksammas genom olka tekniska apparater, sms, mail allt med ett omedelbart inslag. Kvar finns sällan längetan och spänning utan livet blottas hela tiden.
SvaraRaderaÄven jag träffade i veckan en person som jag inte sett på otroligt länge. Den första känslan av glädje som omedelbart övergick till en osäkerhet över här och nu. Gud hur ser jag ut, mitt emellan två storlekar på viktväktarna innebar gräsliga byxor, färgfläck på knät...... Vi har hamnat i någon form av datasäkerhet där vi inte längre behöver visa vem vi är. Samtidigt så gick denna förfäran över och glädje kom tillbaka med full styrka.
Vad vill jag då ha sagt med att detta. Jo att det finns en dubbelhet i mycket. Vi lever säkert i våra databubblor med våra snabba kommunikationer vilket idag har öppnat upp för många ensamma blyga människor. Det skrivna ordet står sig alltid i sitt sätt att förmedla. Dock inser jag att inget av dagens nya kommunikationer kan ersätta det verkliga mötet och glädjen att se någon. Att bekräfta och att bli bekräftad.
Fortsätt att skriva. Vi som finns i dom 15000 klickningarna vill gärna fortsätta klicka och undra över om du trätt några nya strå eller lagt några nya ordpussel.
Nu var det ett tag sedan vi fick ta del av dina pussel. Fatta "pennan" och gör oss läsare glada! Dina ord blir som små pärlor till halsband.
SvaraRadera