Mjuk som en malle - stark som en björn!

Rubriken är mitt mansideal:

Den devisen är ju egentligen inte ouppnåelig. Mjukheten har jag redan och styrkan jobbar jag på. Det behöver ju inte vara som en stor grizzlybjörn, det finns väl mindre björnar som är tillräckligt starka. Jag vet var jag funnit den där prydliga slogan. Hade ju varit trevligt att säga att man hittat på det själv, men i detta fall; tyvärr inte. Jo den satt på en tvättlappsförpackning för sisådär trettio år sedan när döttrarna var små. Det blir en annan klang när man får detta förtecken; att det alltså handlar om en bit papper som ska vara både stark och mjuk när den smeker barnrumpan. Men ok; jag kan ta över även den sinnebilden; att vara både fast och mjuk när jag smeker hustrun. Devisen är bra och jag har gjort den till min!

Man har ju sina förebilder, eller kanske idoler, ikoner eller var de nu ska kallas. Jag växte ju upp med Fantomen och han bildade ett ideal i min unga själ som fortfarande sitter i.

Berättelsen om Fantomen rymmer det mesta av det som en ung pojk och man behöver:

Han har tio tigrars styrka! Hans kropp är fast som stål och musklerna magnifika.
Han var över fyrahundra år redan när jag var liten. Jag tror att den som då klädde i trikåerna var den tjugonde i rakt nedstigande led.
Välutbildad!
Han rider en ljuvlig häst som heter Hero.
Hans "hund" är en varg som lystrar till namnet Devil.
Bostaden är en stor och mäktig dödskallegrotta med skattkammare, krönikerum och inte minst; en stor dödskalletron. För att komma dit måste man ta vägen genom ett grymt vattenfall och allt vaktas av hans vänner bandarerna.
På ena handen sitter hans dödskallering, när han placerar sin knutna näve på bovar och banditers käke så fastnar dödskallemärket som aldrig går bort.
Beväpnad med två moderna halvautomatiska coltar.
Fantomens goda märke har han på andra handen. Den som får hans goda märke åtnjuter hans beskydd.
Behöver någon hans hjälp är det bara att vandra in i djungeln och ropa hans namn så kommer Fantomen till undsättning.
Han har en vacker kvinna.
På en, av människor, öde ö finns en gyllene strand och en hydda byggd av jade. Det paradiset kallas Eden.

Legenden har det mesta eller hur?
Skada att jag inte tog tag i det där med kropp och styrka i unga år. Då kunde det ju blivit nåt! På baksidan av Fantomentidningen fanns ofta två alternerande helidesannonser. Den ena bestod av Arne Tammer som visade sin Fantomenliknande överkropp och i en pratbubbla sa den kroppsbyggaren: "Ge mig en kvart om dagen". Den andra var reklam för en "Bullworker", alltså en tjurbyggare.

Jag började på gymet först då jag fyllt femtio och förutsättningarna att nå kroppsform Fantomen är obefintliga. Attraktion och bekymmer stavas: "Sex-pack". Den ska efter hand framträda på magen då man tränar mycket, rätt och intensivt. Jag har alltid en sexpack men den är en stark motvikt till Fantomens och Arne Tammers magmuskler; det är den sexpack öl som alltid finns nära till hands i kylen! Att njuta en pilsner hör ju också till livets glädjeämne, och som DynamitHarry i Jönssonligan brukar säga när en ölburk pysöppnas: "musik"! Tyvärr så funkar det inte så att om man klämmer i sig en sex-pack öl så får man en framträdande sex-pack på magen. Njet; det helt tvärtom: man bygger en öltunna.

Såg filmen Expenables igår afton. I den har Sylvester Stallone samlat några av vår tids levande Arne Tammer-kopior. Stallone/Rocky/Rambo hade varit som gjuten i Fantomens kläder. Dolph Lundgren medverkar också och han var ju nyss hemma i Sverige och han visade stor beundran för Stallones muskulösa kropp.

Som alltid är man inte redo att betala priset för att nå målet! Pilsnern är för god att avstå, trots kalorierna. Den hjälper också till att må bättre som människa, i alla fall för mig. Och jag dricker aldrig sex öl.... Den första ger en perfekt stämning och det brukar inte bli så många fler. Nåja, ett par till då... Och Hasse & Tages visa är barmhärtig och livsbejakande:

"för man önskar att barna, ändå får ett glas öl"

Fantomen kan fortfarande var en god hjälte i mitt liv, fast fiktiv och ouppnåelig. Jag får fortsätta med den behagligt charmiga:

mjuk som en nalle - stark som en björn".

Den är bra, tillräckligt bra! Skål!

PS. Djupt i mitt sinne undrar jag nu om inte "anonym" återkommer med sin frågereplik: Är du rädd för att bli gammal? Jag svarar direkt: nej det är jag inte och ovanstående är inte indikationer på det. Jag vill bara vara manlig samt få tycka om en god malt!