"Mellandagar"; så kallas dessa dagar efter annandag jul fram till nyårsafton.
Visst är det ett intressant begrepp!? Å ena sidan känns det negativt; dagar, timmar och sträckor av den där speciella svenska företeelsen att vi tycks behöva "jag ska bara"-tid.
Ska bara; skotta gången först, diska, städa, klippa gräset; men sen, därefter ska jag leva, utföra något mera kvalitativt än det jag just nu gör. Å visst måste även det vara en sanning; att vår stund i livet inte endast kan bestå av högkvalitativt innehåll.
Därför är det kanske så att just "mellandagar"; mellanrum och pauser behövs och att de är betydligt viktigare än vad ordet kanske omedelbart ger en antydan av. Mellanrum är nödvändiga; skapar kraft och energi åt både ord och händelser på ömse sidor. Mellanrummen är poetens och förkunnarens vän och om han är duktig i sitt verk vet han att nyttja och bruka dem till dynamik.
Vad är en resa utan pauser
Tröttande
Vad är en dikt utan mellanrum
radbyte och
nytt stycke
Jämntjockt
Förväntan
är i detta sammanhang både givare och tagare
För stor förväntan på de tänkta höjdpunkterna
blir lätt en misslyckad sufflé
För liten förväntan på mellanrummen
pauserna
drar samman perspektivet
och det är lätt att missa
Mellandagar
Några extra dagar
Lite extra liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar