Obevekligt bakom oss...
Den är så intensiv; ett sprakande cresendo av prakt.
Som en organist som låter händer och fötter dundra över alla livsorgelns manualer; på en gång - ändå i harmoni till det yttersta och det innersta.
Pingsthelg;
Hänryckningens dagar är perfekt tajmade med nordisk försommar.
Och; Äntligen en helg av körväder och ledighet över varandra som transparanta blad med flera budskap. Tankade fullt på torsdagskvällen och släppte kopplingen, framdäcken på våra Harley riktade in sig på Österlen. Hustruns Custom XL tillbaka från kortslutningsservice och vi njuter maximalt där vi ligger i stagger.
En glada /milvus milvus/ ligger majestätiskt över oss idag när eftermiddagen pockar på uppbrott och hemfärd. Småvägar och grönska och flora slår ut sin skönhet som en oblyg längtande oskuld. Det är berusande! Det ligger ett stråk av livets mening i alla de alfabet som lever ut sin själ när vi kör mitt i detta ljuva.
Vi har begränsat med sinnen men de både serie-, och parallellkopplar greppet efter det totala som vi naturligtvis aldrig når;
endast doftar in stråken...
får snabba ögonblick av på näthinnan...
hör glimtvis rakt igenom hjämtvånget...
känner då gräs, blad och insekter möter mina kinder...
Redan för några veckor sedan lyfte näktergalen fram sin lockelse;
spräckte nattens tystnad
överröstade trafiken
Lockelse och skönhet!
Redan för några veckor sedan stod stolta orkidéer i hagen intill Tobisviks strandängar; Nycklar för Jungfru Maria och oss. Om vi är subtila nog att bry oss att låta anden öppna det stängda.

Doften förflyttar mig;
Den blomstertid nu kommer...
I denna ljuva sommartid...
På skolgården i Kvillsfors stod på sextiotalet flera stora syrenhäckar. Den ljusnande framtid tillhörde oss som var där.
Har framtiden varit?
Jag känner att den är nu - och jag lever!

Nostalgin stod by the way som spön i backen under dagens färd.
BP-macken i Harlösa är klockren i att lyfta fram en go gammal mack. Den avskalade Svarta Maja i häcken är precis lagom tyst och mager...

Hoppas hoppas hoppas att detta får vara kvar, orört från alla klåfingriga som ofta har fingrarna i fel oljeburk...
Nu väntar en kolgrill på en marinerad entrecóte...